Den här bloggen beskriver arbetet inom Miljöpartiet i Uppsala län. Här presenteras bakgrund, fakta och reportage om vad som händer i föreningen och i kommunerna i länet.

torsdag 26 maj 2016

Föreläsning om antibiotikaresistens

Onsdag den 25 maj genomfördes en öppen föreläsning på Uppsala Stadsbibliotek. Ämnet var Husdjuren, maten och antibiotikaresistensen och föreläsare var Leg. Vet Jenny Lundström, tillika förste vice ordförande i Landstingsfullmäktige och ordförande för Miljöpartiet i Tierp och ledamot i Partistyrelsen. Jenny har länge arbetat med frågor som rör antibiotikaanvändning och antibiotikaresistens i djurhållningen. Hon har även varit med att utveckla de upphandlingskriterier som detaljhandeln nyligen antagit då det gäller antibiotikaanvändning hos leverantörer. För närvarande jobbar Jenny Lundström på ReAct, som är ett globalt nätverk mot antibiotikaresistens.

Jenny inledde med att berätta om att i dag används mer antibiotika till friska djur i världen än till sjuka människor. I USA, som inte har krav på att veterinärer ska föreskriva antibiotika till djur utan där man kan köpa det över disk, går 80% av all såld antibiotika till djur. I EU, där det krävs veterinär förskrivning för att få använda antibiotika till djur och där det sen 2006 inte är tillåtet att använda antibiotika i tillväxtstimulerande syfte, är siffrorna ändå 70% till djur och 30% till människor. Att arbeta med att få ner användningen av antibiotika i djurhållningen är något som gjorts i Sverige sedan mitten av 80-talet. Sverige ligger också, tillsammans med de nordiska länderna, i en helt egen klass. I Sverige går endast 14% av såld antibiotika till djur.
Antibiotika i livsmedelsproduktion 
Problemet med den höga användningen av antibiotika är att bakterier utvecklar resistens och att det då innebär att bakterier inte går att behandla när det behövs vid t.ex. en sårinfektion eller att man får komplikationer vid olika behandlingar. Detta påverkar såväl transplantationsvård, cancervård och en mängd andra områden inom humanmedicinen.

En mycket stor del av användningen av antibiotika i livsmedelsproduktionen är behandling av friska djur i s.k. tillväxtfrämjande användning samt rutinmässig behandling av grupper vid förflyttning av djur och avvänjning. Det är alltså förebyggande behandlingar som inte utgår från att djuret är sjukt. I Sverige är det inte tillåtet att använda antibiotika i tillväxststimulerande syfte, och den svenska veterinärkåren har som policy att rutinmässig antibiokaanvändning inte är OK. När tillväxtantibiotikan förbjöds i mitten av 80-talet upplevdes en ökad sjuklighet på djuren och fler djur behandlades p.g.a. sjukdom. Då gjordes en stor satsning med samarbete mellan politik, näringsliv och forskning och insatser för att djuren skulle bli friskare genomfördes. Det innebar bl.a. nya rutiner i skötsel samt att stallar ändrades och möjlighet till karantän för inköpta djur skapades. Men det behövs mer arbete för att sprida detta inom EU så att fler lär sig hur man kan få friska djur även utan antibiotika. Friska djur behöver inte antibiotika, var Jennys tydliga besked!

Korrelation mellan användning och resistens

Forskning har visat en väldigt stor korrelation mellan användningen av antibiotika och förekomsten av resistenta bakterier. Det är därför av central vikt att minska användningen av antibiotika för att minska utbredningen av resistenta bakterier. Det är också så att när man väl får in resistenta bakterier i djurpopulationer kan det ta mycket lång tid att bli av med dem. För att minska spridningen behöver man arbeta med god vårdhygien (humanvården), smittskydd (djur) samt god vardagshygien.


Vad kan man då göra som konsument för att minska sitt antibiotikaavtryck och verka för mer medvetenhet?

-          Välj svenskt kött, mjölk och ost, svenska djurhållningen
har lägst antibiotikaanvändning i EU
-          Fråga var kött kommer ifrån på restauranger
-          Ha god vardagshygien, tvätta händerna
-          Ha god hygien vid matlagning och genomstek köttfärs (eftersom bakterier från köttets yta hamnar inne i köttfärsens kärna vid malningen).

Prata med era vänner om frågan! Öka medvetenheten!

Stort tack till Jenny för en mycket intressant kväll!




fredag 20 maj 2016

Träff om aktuell politik

I tisdags ordnades först en träff för nya medlemmar och sedan en träff med kommunalråd, Rikard Malmström i Uppsala, landstingsråden Malena Ranch, Johan Edstav samt Robert Damberg samt vår riksdagsledamot Niclas Malmberg.Träffen handlade om aktuell politik och var en möjlighet för medlemmar att få reda på mer om vad partiet arbetar med på de olika nivåerna samt även ställa frågor eller göra medskick.

Rickard Malmberg inledde med att prata om arbetet i kommunen. Rickard arbetar bl.a. med demokratifrågor och började med att fråga sig hur man får medborgarna att känna att kommunen är deras. Hur skapar man en känsla av att sopbilar, rabatter och allt annat gemensamt är våras allas, både att nyttja och att ta ansvar för? Hur skapar man bättre förutsättningar för medborgardialog, för kontakt mellan kommun och medborgare? Frågor som Rickard arbetar med. 


Rickard pratade också om arbetet med arenor för idrott och rekreation, om jämställdhetsarbetet i resursfördelningen och om den stora fritidsvaneundersökningen som genomförts. I detta arbete ingår att arbeta för att en större del av kommunens resurser även når kvinnor. Här ingår även en översyn av markeringsavgifterna vid hyra av kommunala anläggningar. 

Vidare beskrev Rickard ett konkret exempel på hur arbete med ökad biologisk mångfald kan gå hand i hand med stadsutveckling. Detta har hänt i arbetet med projektering av Gränby arena när det arbetet inneburit en utveckling som på ett mycket bra sätt gynnar en skyddad salamander som lever i området. 


Landstingsråden berättade om såväl landstingets förutsättningar samt sina respektive områden; Malena Ranch berättade om arbetet med att förstärka primärvården genom bl.a. ökat arbete kring psykisk ohälsa inom primärvården. Ett större arbete med tidiga vårdinsatser och förebyggande hälso- och sjukvård är också på gång. Det sker också ett arbete med mobila team som nu ska utvecklas ännu mer i hela länet.

Robert Damberg berättade om det stora arbetet kollektivtrafiken i länet. Målet är ett fördubblat antal resenärer till år 2020 och kollektivtrafikens andel av det motoriserade resandet till 2030 jämfört med 2006. Kollektivtrafiken ska vara fossilfri 2020, detta ska uppnås genom en kombination av biogas, biodiesel och el som drivmedel. 

Under vintern har ett intensivt arbete gjort med att ta fram ett nytt linjenät för stadstrafiken och efter remissrundor och medborgardialoger kommer ett nytt förslag kommer att beslutas om inom kort. 

Johan Edstav berättade om de förändringar som regionbildningen innebär för arbetet i landstinget. 2017 blir Uppsala län istället region vilket bl.a. innebär att landstingsfullmäktige blir regionfullmäktige och att regionförbundet uppgifter kommer att tas över det nya regionfullmäktige. Även en hel del andra strukturella förändringar kommer att genomföras vid årsskiftet. Vidare berättade Johan om förslaget på storregioner som föreslås till 2019 där Uppsala län tillsammans med fem andra län kommer utgöra en Svealandsregion. De andra länen som föreslås ingå tillsammans med Uppsala är Gävleborg, Värmland, Västmanland, Södermanland och Örebro. En viktig förutsättning för storregionerna som bildas är antalet invånare som omfattas av det geografiska området så att det finns goda ekonomiska förutsättningar att bedriva den verksamhet som behövs.



Sist ut för kvällen var Niclas Malmberg som berättade om arbetet i Riksdagen. Niclas kom direkt från ett möte med riksdagsgruppen och berättade bl.a. om arbetet med att ändra lagstiftningen så att återvinning av metall från kremering blir möjligt. 20 ton metall per år har tidigare deponerats på landets kyrkogårdar, men kommer nu att bli möjligt att återvinna. Även om det kan tyckas vara en mindre del av den totala miljöpåverkan så innebär det en stor miljövinst att slippa utvinna metallen utan ha möjlighet att återvinna den istället. Det är mycket mer energieffektivt att återvinna metall än att bryta nya malm. Vid återvinning sparar man t.ex. 95% av den energi som behövs för att producera ny aluminium och 75% när det gäller järn. 

Niclas debatterade sedan under onsdagen frågan i riksdagen, och riksdagen tog sedan beslut i enlighet med förslaget. Vill du se debatten finns den här: Riksdagsdebatt

Stort tack till alla våra politiker som kom och delade med sig av sitt arbete!

måndag 16 maj 2016

Framgång på kongressen för Uppsala

På helgens MP-kongress i Karlstad var ökat bostadsbyggande, satsningar på hållbara städer och hållbar landsbygd några av de viktigaste diskussionsämnena där Uppsalas kongressgrupp fick igenom viktiga beslut.

Uppsaladelegationen, som bestod av Björn Lindgren, Maria Gardfjell, Bengt Fladvad, Andrea Byding, Fredrik Leijerstam, Kerstin Lundborg, Oliver Björklund, Klara Ellström och Yvan Bugabo, är nöjda med många av de beslut som fattats på kongressen.

- Vi fick starkt bifall för vår motion för ökade statliga satsningar på spårvägar i Sveriges största städer, säger kommunalrådet Maria Gardfjell.

MP Uppsalas kongressgrupp
- Vi fick dessutom igenom ett viktigt förslag att stödja klimatsmart byggande i trä genom ett förslag på om ett helt nytt bonus-malus-system för byggmaterial samt ett förslag om större satsningar på fler laddstolpar för elbilar, säger MP Uppsalas ordförande Björn Lindgren.

Efter en turbulent tid för MP på riksnivå blev kongressen en nystart. 

- Med Isabella Lövin som nytt språkrör, Amanda Lind som ny partisekreterare och Alice Bah Kuhnke som ny ledamot i partistyrelsen får Miljöpartiet ett lyft, säger Björn Lindgren.

En annan händelse var ett seminarium om divestering som Finansmarknadsminister Per Bolund höll tillsammans med miljöborgarrådet i Stockholm Katarina Luhr och kommunalrådet Maria Gardfjell. 

- Att klimatanpassa finanspolitiken är ett nytt viktigt verktyg också för kommunerna, och här ligger Uppsala i framkant, säger Maria Gardfjell. Seminariet ledde till ett gemensamt initiativ till fortsatt samverkan.

måndag 2 maj 2016

Studiebesök på riksdagen

Onsdagen den 27 april fanns möjlighet för medlemmar från hela länet att delta på ett studiebesök på Riksdagen. Det var vår riksdagsledamot Niclas Malmberg som bjöd in till ett par timmar i riksdagshuset. En gladd grupp medlemmar sågs i regnet utanför riksdagshuset och fick ta sig in genom de omfattande säkerhetskontrollerna. 

När alla var samlade fick vi åka rulltrappan upp i huset. Rundturen blev inte bara en guidning av själva byggnaden. Niclas berättade både om demokratins framväxt och det vardagliga arbetet i riksdagen idag. 


Det första vi fick se var ett rum med fyra stora tavlor. Niclas berättade att de föreställde de fyra stånden - adel, präster, borgare och bönder. Det var under 1500-talet som Gustav Vasa ordnade de första riksmötena med företrädare för de fyra stånden. Det som sedan blev föregången till ståndsriksdagen. Ståndsriksdagen upphörde inte förrän 1866 då den ersattes med en representationsform med tvåkammarriksdag. Dagens enkammarriksdag infördes först 1971. Allmän rösträtt för män infördes först 1909 och för kvinnor 1919. För den som är intresserad av mer historia finns det att läsa på riksdagens hemsida här.

Efter detta gick vi vidare och hamnade sedan i finansutskottets mötesrum. Det finns 15 utskott och varje utskott har 17 ledamöter. Utskotten är uppbyggda med samma mandatfördelning som riksdagen vilket innebär att (S) har 6 platser, (M) 4, (SD) 2 och resten av partierna 1. I utskotten finns också ersättare som kan hoppa in om den som är ordinarie ledamot för partiet är frånvarande. Varje tisdag och torsdag sammanträder utskotten och bereder olika ärenden. 

När regeringen lämnar en proposition (förslag) så hamnar frågan hos ett utskott (t.ex. kulturutskottet om propositionen handlar om filmpolitik). Riksdagens ledamöter kan sedan lämna följdmotioner med synpunkter om hur de ställer sig till propositionen. Även flerpartimotioner kan förekomma från t.ex. allianspartierna. De olika ledamöterna måste såklart också prata med sina partikamrater om hur man ska ställa sig i frågan och sedan får man diskutera och förhandla för att kunna nå ett beslut. Utskottens möten är stängda, vilket gör det möjligt för ledamöterna att ha en öppen dialog. Sedan måste utskottet komma med ett förslag till beslut att lägga fram till riksdagen. Om ledamöter i utskottet inte är nöjda med det som beslutas av majoriteten i utskottet kan de göra reservationer som också kommer med för beslut till riksdagen. Eftersom många förhandlingar pågått redan i utskottet blir oftast riksdagsbesluten samma som de beslut som tagits i utskottet - men inte alltid... Mer om utskottens arbete här.

Rundvandringen fortsatte sedan med många fina rum och salar. Vi fick även gå ner under riksdagshuset och se hur gångarna går ända bort till Miljöpartiets lokaler i Gamla Stan. Dessutom fick vi se att det fanns en tunnel under en bro som jag, trots att jag gått över den tusentals gånger, aldrig visste att den fanns där under. Vi fick även besöka Kulturutskottets mötesrum, där Niclas är ledamot. 

Klockan fyra bänkade vi oss sedan på åhörarbänken inne i kammaren för då var det dags för beslut. När beslutspunkterna kom på dagordningen gick det undan. Det gäller både för riksdagsledamöter och oss på läktaren att hänga med ordentligt på vilken fråga som just behandlades. De flesta partier har någon eller några som med tecken visar sina partikamrater hur de ska rösta. Det såg rätt roligt ut, lite som en basebollmatch med tummar i luften och andra tecken där det viftades rätt ordentligt på vissa håll. 

Fascinerande att tänka på hur många timmar av arbete som gått från idé, via propositioner, tilläggsmotioner, yrkanden, förhandlande och debatterande för de där få sekunderna som avgör om det blir verklighet eller inte genom att riksdagen fattar beslutet. Men det är ju också tur - för det borgar ju för att besluten har stötts och blötts både en och två gånger innan de blir praktisk verklighet. 

Stort tack till Niclas för besöket!